Jag missade det helt. Jag var upptagen med att röra vid dina kinder en sista gång i det där kala, anonyma dödsrummet på sjukhuset (hur absurt är inte det?).
Men med varje slut kommer en ny början. Så här såg den i alla fall ut...
© Johanna Storås
(Aftonbladet Kropp & Hälsa, jan 2010)
och sen kom den här... i månadens Måbra som ligger ute just nu.
(Måbra nr 2, feb 2010)
Döden tar alltid de mest älskade... Skickar stödjande kramar!
SvaraRadera