15.1.09

och hur går det för dig då?



handjob

Varför är det så att framgång i det här avlånga landet mäts i form av bil, villa, barn och fast jobb?
Jag sitter runt ett bord i ett hus på landet, där skog och åkrar brer ut sig utanför, och får frågan, "jaha, och hur går det för dig då?"

I stort sett är det ingen idé att svara, för ingen av karaktärerna runt bordet bryr sig ändå. Deras verklighet existerar enbart inom småstadens ramar. Att utvecklas på annat sätt än i lön är för dem ett nederlag. Som att liksom bara glida runt och inte göra någon nytta av sitt liv. Även fast du kämpar som en dåre hemma i den stora staden. Kämpar med minuter, idéer, sekunder och bakslag - för att du vet att det tar tid att växa. Men det spelar ingen roll om du talar om det för dem. Det finns ju inga synliga bevis, och bevis måste det ju finnas. Bevis över vad du gjort de senaste åren med ditt liv. Resultaten i form av publicerat material är oviktiga. Vad är det för något egentligen, fritidsfördriv, hobby, i alla fall inget riktigt jobb. Bättre då att ta ett kassaknäck på Lidl.





2 kommentarer:

  1. Oj, dessa människor.
    Bry dig inte om dem.


    Jag vet hur det är - att vägra villa (inte bara FÖR ATT man inte får bli "Svensson", utan för att man verkligen trivs med att bo i en mindre, tjusig lägenhet i en större stad med närheten till liv, ständigt omgiven av många olika människor, inspirerande fenomen och olika livsstilsalternativ), och inte vilja ha barn än, då man trivs som det är, då man vill LEVA sitt eget liv till fullo innan man skapar ett nytt (och vet med vem!) och förresten, det kommer en tid för det också -

    Och bil - visst. Det som tar mig från punkt A till B; got one - check.

    Och det fasta jobbet. Well. Naturligtvis är det någonting eftersträvansvärt, den trygghet i dessa kristider det ger...friheten & materialismen....the good life...det får till och med en sådan person som jag att envist krampa mig fast vid det trots att det för mig ter sig så oinspirerande (om än med vissheten om att jag kommer att bryta upp, och det snarare förr än senare)...

    Men...försörjer du dig på det du gör?
    Bra, det är ett arbete, ett jobb.

    En kram i kylan från Miss A

    SvaraRadera
  2. jag bockar och bugar för en fin kommentar :D

    det där med vad man ska och bör prestera i sitt liv är pretentiöst bullshit. Vem vet - du kanske kämpar för att vara en härlig människa med båda fötterna på jorden. Vem mäter dom prestationerna? Vi lever i en ytlig värld där utseende och status är mer än själva livet.

    SvaraRadera